...är en livsstil.
Aung San Suu Kyi
För de miljontals människor som har använt ickevåldsmetoder i sin kamp - för demokrati, kvinnors rättigheter, miljöhänsyn och mycket annat - är ickevåld oftast en effektiv metod och inte mycket mer. Man brukar kalla denna inställning för strategiskt eller pragmatiskt ickevåld. Men sen finns det andra, som ickevåldet har drabbat på djupet. Kanske började de att använda ickevåldsmetoder för att inga andra medel fanns tillgängliga, men med tiden genomsyrade ickevåld hela deras liv. Baptistpastorn Martin Luther King, Jr. är ett sådant exempel. Han trodde först på ett väpnat uppror för de svartas rättigheter, och när han började som ledare i medborgarrättsrörelsen hade han beväpnade vakter. Men ju mer han blev indragen i ickevåldskampen ju mer blev han övertygad om ickevåld på alla nivåer i livet. Vapnen lämnade hans liv. När personer har antagit ickevåldets principer, inte bara för en specifik kamp utan gällande hela livet, kallas det ofta för principiellt ickevåld.
För King var ickevåldet starkt kopplat till hans religiösa tro. Så har det varit för många ickevåldsgestalter, till exempel hinduiska Mohandas Gandhi, muslimska Badshah Khan, buddistiska Aung San Suu Kyi och katolska John Dear. Det finns naturligtvis också personer utan religiös tro som tar till sig ickevåld på djupet, ett exempel är amerikanskan Barbara Deming. Ibland kan de istället finna sin inspiration från filosofiska inriktningar som till exempel utilitarismen, där många djurrättskämpar har sitt hem.
För King var ickevåldet starkt kopplat till hans religiösa tro. Så har det varit för många ickevåldsgestalter, till exempel hinduiska Mohandas Gandhi, muslimska Badshah Khan, buddistiska Aung San Suu Kyi och katolska John Dear. Det finns naturligtvis också personer utan religiös tro som tar till sig ickevåld på djupet, ett exempel är amerikanskan Barbara Deming. Ibland kan de istället finna sin inspiration från filosofiska inriktningar som till exempel utilitarismen, där många djurrättskämpar har sitt hem.
